Väldigt länge sedan! OBS: Långt inlägg

2011-03-07 - 18:56:45
Nu var det länge sen jag uppdaterade här! Har ju två andra bloggar, en här på blogg.se och en på shapemeup.se.

Hm, vart ska jag börja. Prisma är nu lite mer än 7 månader och hon är ganska långsmal, och normal hög, lite liten jämförelsevis med hennes syskon, hon mäter ca 56-57 cm och väger runt 27 kilo skulle jag tro. Ska in imorgon och väga henne tror jag, samtidigt som jag ska köpa ett nytt halsband, det är dags för det nu då hon har haft samma sen hon va bebis. Vet ej om jag vill ha halvstryp eller helstryp vi får se. Hon drar förvisso inte särskilt mycket i kopplet, men emellanåt så tjuvdrar hon men annars är hon super duktig.

Prisma är en tjej med mycket energi, och ja hon är ju trots allt en rottweiler och jag har aldrig ägt en rottweiler förut men jag skulle vilja påstå att hon har ganska mycket energi för att vara en rottis. Eller jag kanske är helt ute och cyklar hihi. Dock så har hon e av och på knapp. Hon klarar av att inte göra någonting men man märker att  hon blir lätt uttråkad. Hon är väldigt lydig så hon gör nästan alltid som jag säger ändå. Brukar ofta få komplimanger av vanliga hundägare ute på prommisar som man möter att jag har så bra koll på henne och att hon verkar så lydig. Det är alltid trevligt att höra! Hon älskar allt och alla (oftast) men är något reserverad mot vissa människor och kan bli osäker. Jag har problem med att hon blir väldigt stressad när hon träffar vissa människor, det är exempelvis Ronja, som hon träffar ändå ganska ofta och Martins mamma Carina. Dom två är värst fast allra värst är hon med Ronja, jag vet inte varför. Det tar ca 1-2 timmar för henne att lugna ner sig ordentligt. Jag bidrar självklart till det eftersom jag blir frustrerad över situationen. Stressen jag pratar om tar uttryck i överdriven "glädje" (stress), slickande på fötter kläder var hon än kommer åt, springer efter, hoppar runt, slutar aldrig vifta på svansen och blir väldigt blockerad vilket visar sig i att hon inte alls lyssnar på mig lika bra som hon brukar. Det är jobbigt för både henne och mig och jag  vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Det första jag kan göra är att jobba med mig själv framför allt. Sedan har jag kontaktat Maria och vi ska väl ses någon gång så hon kan hjälpa mig lite med detta. Jag läser även Cesar Millans bok "Ledarskap med Cesar" och den är jätte bra, ger mig ganska mycket faktiskt. Jag kollar mycket på hans serie och får inspiration där ifrån. Mycket ligger hos mig men som sagt jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det ännu. För jag  vill kunna ta med henne överallt och till allt och alla utan att hon blir väldigt uppstressad. Jag vill ha en lugn och undergiven hund, som Cesar skulle sagt ;-)

Annars då, jo Prisma är väldigt energifull som jag sa. Det är jobbigt att inte kunna fysiskt aktivera henne mer just nu pga att de växer osv. Eftersom jag är väldigt grön på spår så är det inget jag vill ge mig in på helt då de gånger jag faktiskt har testat små spår så blir hon väldigt upphetsad och går runt spåren osv osv och jag vet inte heller hur jag ska hantera det så jag väntar lite tills snön ska smälta bort lite mer så ska Ronja hjälpa mig! Ser fram emot det då jag märker att hon har potential i det.

Hon är jätte duktig i lydnaden. Har stor arbetsvilja, mycket enerig (åter igen) och vill verkligen lära sig. Hon älskar träna! Det är jätte roligt. Det går att motivera henne med vad som helst, vanligt foder, korv, köttbullar, morötter osv. Detta är ingen kräsen hund ;-) Jag läser som sagt Memea Mohlins bok "Tävlingslydnad" och den är jätte bra. Prisma kan för tillfället detta klockrent: sitt, ligg, stanna, ligg kvar, upp, hit
Allt med hantecken förutom ligg kvar och hit. Jag håller med kryp och fot, det går jätte bra, särskilt fot för det har vi hållt på längst med. Poletten kommer snart trilla ner men jag ska utmana henne lite mer för det är jag ganska dålig på (typ att låta henne leta sig in till position, jag brukar inte vänta tillräckligt länge utan hjälpa till). Jag håller även på med att lära henne stå för det har hon inte heller greppat riktigt. Repition, repition, repition, repition... :-)
Ska bli så kul när våren kommer så man kan träna på "riktigt".

Ska bli bättre att ta med henne till olika ställen. Nya miljöer osv.
Att åka kommunalt klarar hon galant, ingen stress någonstans. Hon gillar att åka bil, hoppar gärna upp i bilen innan man gett tillåtelse (om man öppnar bakluckan för att ta något exempelvis kan det hända att hon hoppar in där för att hon tror att hon ska det hihi). 

Ja nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva längre, jag ska slänga mig i sängen och titta på Cesar Millan hade jag tänkt. :-)

På återseende skrivande!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0